Så tomt det blev i huset!
Idag har Mange och Eve åkt hem efter två veckor här hos oss och vi saknar dem massor.
Flickorna säger det också: "Vad konstigt det känns att vi bara är fyra vid bordet".
Men på soffbordet i vardagsrummet står fjärilen som vi fick av vår Butler (!) på Qunci Villas och påminner om vår underbara Lombok-resa.
Åååh, jag minns havet det turkosa som rullade in över sanden.
Jag minns bad-trötta Mal som satt bredvid mig i skuggan och tittade ut över havet medan hennes blöta hår målade mönster på hennes t-shirt.
Jag minns tjoandet och skrattandet från Al och A nere i havet medan de väntade in nästa våg.
Jag minns Mange som aldrig fick nog av att fotografera sin vackra Eve på stranden vid Qunci.
Jag minns hur Eve satte en tempel-blomma bakom örat på damen av sten och sedan stod vi där, hon och jag, och tog bild efter bild medan vi pratade fotografering.
Jag minns den fantastiska maten! Manges favorit, Satay Ayam med den traditionella jordnöts-såsen, serverad på ett bananblad.
Jag minns hur Muskel-Mange mätte poolen för att se hur lång den var (så han kunde beräkna träningspassen).
Jag minns hur orkidéerna klättrade över trädstammarna och sträckte sig fram som för att säga välkommen vid ingången.
Jag minns kvällarna vi satt och pratade och pratade medan solen sänkte sig.
Huset blev lite tystare, lite tommare, efter att M & E lämnat.
Men i hjärtat.
I hjärtat är det fullt av underbara minnen.
KRAM,
♥L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar